alasivut_banneri_2017

Stora Journalistpriset 2022

Kandidaterna till Stora Journalistpriset 2022 har offentliggjorts. Vinnarna utses onsdag 8.3.2023 i direktsändning på MTV3-kanalen kl. 21–22.

Stora Journalistpriset har delats ut i Finland sedan 2001. Priset är det viktigaste årliga erkännandet för journalister i Finland. Syftet med tävlingen är att stödja och främja god journalism samt stärka de ansvarsfulla finländska mediernas ställning i vårt samhälle. Grunden för vinsten är en betydande journalistisk insats under året som föregår offentliggörandet av priset.

Priserna delas ut i fem kategorier: Årets journalist, Årets innehåll, Årets journalistiska handling, Årets chef samt Årets regionala påverkare, som är en ny priskategori som tillkommit i år.

Årets journalist, kandidater

Jaakko Keso
Yle

Jaakko Keso kan vara ett relativt okänt namn för dem som följer traditionella medier, men i Yle Arenan och YouTube har han en trogen anhängarskara. Med sina videor analyserar han bland annat politik, stadskultur, samhälleliga problem och nattliv. Keso behandlar på ett lika naturligt och igenkännbart sätt både internationell politik och vardagliga fenomen. Han är den nya generationens dokumentärmakare vars arbeten på ett fräscht sätt tar upp problemen, kulturen och atmosfären på 2020-talet.

Katriina Pajari
Helsingin Sanomat

Katriina Pajaris reportage i tidningen och sociala medier har på ett exceptionellt sätt för läsarna förtydligat kriget i Ukraina. I hennes skildringar kombineras en stark känsla av närvaro, förmågan att möta människor, omsorgsfullt bakgrundsarbete och skicklig berättarkonst. Hon har utfört ett mångfasetterat och historiskt värdefullt arbete när hon rapporterat om mord, tortyr och våldtäkter som ryssar begått. När Pajari som den första finländska journalisten kom till byarna kring Charkiv, därifrån ryssarna just hade retirerat, sågs hennes Twitter-videor över 200 000 gånger.

Ville Ranta
Iltalehti

Ville Ranta har senast i Iltalehti blivit en av Finlands främsta skämttecknare. Satiren i texterna biter och den fräcka humorn är just så pass överdrivande att hånet träffar sitt mål. De tecknade figurerna når ofta gestalternas väsen på ett skämtsamt sätt och personerna är lätta att känna igen. Alla gillar inte Rantas teckningar, men det är ju ett kännetecken för effektfulla skämtteckningar. Rantas teckningar lämnar ingen oberörd.

Årets innehåll, kandidater

”Työtaistelu” (”Arbetsstriden”)
Katja Kuokkanen, Helsingin Sanomat

Katja Kuokkanens artikel berättar om Anudari Boldbaatar, som är en i Finland utbildad mongolisk sjukskötare. Hon lämnade Finland efter att hennes uppehållstillstånd på felaktiga grunder hade avslagits. Artikeln beskriver hur en människa i en svag ställning för en hopplös kamp mot byråkratin. Samtidigt lyfter artikeln fram tomheten i de högtidliga talen om arbetskraftsrelaterad invandring och bristerna i Migrationsverket Migris verksamhet. Artikeln ledde till en bred offentlig debatt. Migris ledning erkände brister och olagligheter i behandlingen, bad om ursäkt och vidtog åtgärder för att förbättra processerna.

”Hyvä vuosi” (”Ett bra år”)
Anna Pihlajaniemi och arbetsgruppen, Kodin Kuvalehti

Aija Andersson har obotlig cancer. Anna Pihlajaniemi följer i artikeln hennes liv i ett år. Berättelsen skiljer sig från många andra historier som berättar om hur döden närmar sig. I stället för ett snyftreportage berättar Pihlajaniemi om Aijas vardagliga händelser och om små glädjeämnen. Aija får berätta om sina egna upplevelser i lugn och ro, och det är just det okonstlade berättandet som gör artikeln gripande. Den annalkande döden är också en del av livet. I arbetsgruppen ingick utöver Pihlajaniemi också Ulla Ahvenniemi, Johannes Laukkanen och Milka Alanen.

ARTIKLAR OM OSAKLIG IDROTTSKULTUR INOM RYTMISK GYMNASTIK

Riikka Smolander-Slotte, Yle

Riikka Smolander-Slotte avslöjar i sin artikelhelhet en kultur av förödmjukelse och rädsla som rått inom den rytmiska gymnastiken. Man har försökt träna unga flickor att nå toppen med sträng disciplin, kritik och krav på viktminskning. Följden har varit psykiska problem och ätstörningar. Avslöjandena började med Smolander-Slottes egna iakttagelser och utredningar. Efter artiklarna har bland annat Olympiska kommittén och undervisnings- och kulturministeriet krävt en ändring i gymnastikens grenkultur.

Årets journalistiska handling, kandidater

KLAGOMÅL ÖVER MÖRKLÄGGNING AV INFORMATION I RAUMO OCH BJÖRNEBORG

Tomi Lähdeniemi och Sakari Muurinen, Satakunnan Kansa

Satakunnan Kansa lämnade in ett klagomål till Åbo förvaltningsdomstol om hemlighetsmakeriet vid valet av stadsdirektör i Raumo. Utöver det normala förfarandet sökte man stadsdirektör också genom ett konsultbolag så att namnen hemlighölls. Satakunnan Kansa lämnade också in klagomål till regionförvaltningsmyndigheterna om hur Björneborg stad svarat på begäran om information och till förvaltningsdomstolen om Björneborgs beslut att hemlighålla ett avtal som ingåtts med ett flygbolag. När klagomålen behandlades vann tidningens ståndpunkt. Klagomålen och nyheterna om dem har främjat förutsättningarna för att bedriva journalistik, en öppnare förvaltningskultur och medborgardialogen.

BESVÄR ÖVER SKATTEUPPGIFTER
Arbetsgrupp: Tuomo Pietiläinen, Esa Mäkinen, Emilia Veranen och Onni Nyberg
Helsingin Sanomat

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i december att skattebetalare inte har rätt att motsätta sig att deras skatteuppgifter lämnas ut till medierna. Beslutet är en följd av en besvärsprocess som Helsingin Sanomat drev ända till slut. I och med beslutet återgår Skatteförvaltningen till en praxis där medierna får tillgång till en lista över personer med de största inkomsterna utan att en del personer har strukits från listan. Utöver den samhälleliga diskussionen om skatteuppgifter är lösningen ett viktigt prejudikat för hur Finlands offentlighetsprincip och EU:s dataskyddsförordning i fortsättningen ska samordnas.

RAPPORTERINGEN OM RYSSLANDS ANGREPP PÅ UKRAINA

Den absoluta viktigaste nyheten 2022 var Rysslands angrepp på Ukraina. Kriget kom närmare finländarna än någonsin sedan andra världskrigets slut. Ett antal journalister och fotografer har på plats berättat om krigets grymheter, kampen i vardagen, överlevnadshistorier, om rädsla och hopp. Erfarna journalister och lokalkännedom har varit ovärderliga, men även nya förmågor har visat sina talanger under svåra och farliga förhållanden. Att beskriva krigets verklighet har varit ett styrkeprov för det finländska mediefältet och en viktig journalistisk handling.

Årets regionala påverkare, kandidater

Henrik Ahola, Panu Sivula, Susanna Kemppainen OCH Antti Pasanen
Kaleva: Avslöjanden om en samhällsledare i Uleåborg

Kalevas artiklar avslöjar Matti Matinheikkis ekonomiska missbruk som samhällsledare i Uleåborg. Ärendet framkom när Matinheikki ansökte om att bli stadsdirektör i Uleåborg och riksdagskandidat. Han avstod från sina kandidaturer, sin plats i stadsstyrelsen och andra förtroendeuppdrag efter att ha fått höra att ärendet kommer att offentliggöras i Kaleva. Det var fråga om ekonomiska förmåner värda drygt 17 000 euro, bland annat en bilförmån som inte godkänts och en parkeringsplats som saknat tillstånd och som staden bekostat. Kaleva har också lyft fram att Uleåborgs stad reagerade lätt på saken. Matinheikki fick en varning för oegentligheterna, men någon polisanmälan gjordes inte.

Annica Lindström
Hufvudstadsbladet: Trakasserier i Ålands teatervärld

Annica Lindströms artikel avslöjar ett långvarigt missbruk av maktställning och trakasserier i det åländska kulturlivet. Robert Liewendahl, regissör, kulturpåverkare och styrelseordförande för Teater Alandica, har sexuellt trakasserat många unga teaterutövare. Till följd av artikeln meddelade regissören att han lämnar ordförandeskapet och att förberedelserna för hans teaterproduktion avbröts. Ålands landskapsförvaltning höll ett krismöte för att fundera på hur motsvarande fall i fortsättningen kan förhindras. Svenska kulturfonden fryste teaterföreningens stöd tills ärendet hade utretts grundligt.

Risto Pyykkö
Lapin Kansa: Renskötseln och ersättningar för rovdjursskador

Staten har åren 2016–2021 betalat cirka 40 miljoner euro till renägare för skador orsakade av stora rovdjur. Risto Pyykkö har envist studerat oklarheterna i och konsekvenserna av användningen av pengarna. Han har bland annat fäst uppmärksamhet på motsägelsen mellan rovdjursstammarna och de utbetalade ersättningarna. Han har utrett vilka konsekvenser de stora ersättningarna för rovdjursskador har haft på Finlands förhållning till stora rovdjur och antalet undantagstillstånd som beviljats för att döda stora rovdjur. Innan ärendet togs upp i Lapin Kansa hade ämnet knappast alls behandlats i medier. Artiklarna har haft omfattande konsekvenser för renskötseln och lett till ändringar i lagstiftningen om ersättningar för rovdjursskador.

Årets chef, kandidaterna

Eeva Sederholm
innehållschef för aktualitetsmedier, A-lehdet

Eeva Sederholm utvecklar och främjar saker och ting på ett målmedvetet sätt som lockar andra att delta. Eeva arbetar som innehållschef med ansvar för utvecklingen av digitala medier i tidningsmedier där hon snabbt har omvandlat arbetsprocesserna i de tryckta medierna till en digitalt orienterad process, konceptualiserat och utvecklat dem. De digitala medierna i Apu har förnyats snabbt och dess publik växer kraftigt – kärnan i det hela är betydelsefull journalistik. Och i allt detta har Eva redaktionens förtroende, dess stöd och tro på betydelsen av digitala aktualitetsmedier. Eeva skapar samtidigt ordning och kreativitet, stabilitet och framåtskridande – ett sådant arbetsklimat där aktualitetsmedierna utvecklas. Eva är oeftergivlig, som arbetskamrat otroligt skojig, en föregångare inom utveckling av medierna.

Kaisa Ylhäinen
nyhetschef, Ilta-Sanomat

Kaisa Ylhäinen kommer överens med alla och är lättillgänglig. Ylhäinens journalistiska kompetens är förstklassig och hon har en exceptionell nyhetsnäsa. Hon har också helt unik ledarskapsförmåga. Hon ger mycket av sig själv och åt alla, och när man arbetar med henne blir man aldrig på dåligt humör – oavsett hur tuff situationen är. Också under hård press utstrålar hon i sin omgivning lugn och klokhet. Hon leder också med gott exempel. Om alla är upptagna tvekar hon inte att själv att ta tag i telefonen.

Juha Ristamäki
chef för politikredaktionen, Iltalehti

Juha Ristamäki har lyft upp Iltalehti till den högsta klassen bland politikredaktioner i Finland. Ristamäkis mål är att Iltalehti på förhand gör scoop om alla viktiga beslut som gäller finländarnas liv. För att nå detta mål leder Ristamäki redaktionen från främsta linjen och skaffar själv genom sina omfattande nätverk ett stort antal nyheter och skriver också regelbundet själv dem. Ett exempel på Ristamäkis politikredaktions nyhetsprestationer under 2022 var att Iltalehti berättade om beredningen och uppkomsten av Finlands Natoansökan i realtid. Politikerna betraktar Ristamäki som en rejäl och rättvis journalist, hans medarbetare anser att han är en bra typ och rättvis chef.

PRISNÄMNDEN

Iina Artima-Kyrki, ansvarig chefredaktör, A-lehdet
Minna Asikainen, redaktionschef för nyhets- och aktualitetsverksamhet, Yle
Tomi Einonen, chefredaktör och ansvarig utgivare, MTV Uutiset
Saija Hakoniemi, ansvarig chefredaktör, Otavamedia
Minna Holopainen, ansvarig chefredaktör, STT (Chefredaktörernas förening)
Perttu Kauppinen, ansvarig chefredaktör, Iltalehti (Alma Media)
Jouni Kemppainen, chefredaktör, Maaseudun Tulevaisuus (Viestimedia)
Antti Kokkonen, ansvarig chefredaktör, Lapin Kansa (Kaleva Media)
Pekka Mervola, ansvarig chefredaktör, Keskisuomalainen
Tuomo Mörä, sekreterare för prisnämnden, universitetslektor, Helsingfors universitet
Tapio Sadeoja, chefredaktör emeritus
Erja Yläjärvi, ansvarig chefredaktör, Hufvudstadsbladet (KSF Media)

Medlemmarna i prisnämnden deltar inte i utvärderingen av förslag från sina egna medier.

Mer information:

Tomi Einonen, ordförande för prisnämnden
010 300 300, tomi.einonen@mtv.fi