alasivut_banneri_2017

Nominerade 2023

Prisutdelningen sker i direktsändning i Yle TV1 och på Yle Arenan 6.3 kl. 19.30.

Stora Journalistpriset är det mest betydelsefulla erkännandet inom branschen i Finland. Priset delas ut i fyra kategorier: Årets journalist, Årets artikel, Årets regionala artikel och Årets förnyare. I år fick juryn över 2500 förslag.

Stora Journalistpriset är ett årligt pris som delas ut av Chefredaktörernas förening för att stödja och främja kvalitetsjournalistik. I Finland har priset delats ut sedan 2001. Priserna delas ut och finansieras av Chefredaktörernas förening i samarbete med Alma Media, Sanoma Media Finland, MTV, Keskisuomalainen, Otavamedia, A-lehdet, Kaleva, Viestimedia, Hufvudstadsbladet och Yle.

De nominerade till Stora Journalistpriset 2023 med motiveringar

Årets artikel:

Niina Lavia, Lapin Kansa: Artikelserie om behandlingen av säsongsarbetare inom turistnäringen i Lappland

Under hösten skrev Niina Lavia en serie granskande artiklar där hon avslöjade hur säsongsarbetare inom turistnäringen i Lappland behandlas. Det fanns till och med tecken på människohandel. Till exempel var arbetstider och löner oklara, och de anställda hotades med att få sitt uppehållstillstånd eller arbetsvisum indraget. Vidare kunde kontrakt upphöra på märkliga sätt och man skrek på de anställda inför kunderna. Lavias avslöjanden var exceptionella och att ingripa i missförhållanden som rör Lapplands huvudsakliga näring i den regionala tidningen krävde mod.

Yle: Masentava sovellus
Arbetsgrupp: Kirsi Karppinen, Ada-Maaria Hyvärinen, Niko Salakka, Joel Kanerva och Asmo Raimoaho

Artikeln Masentava sovellus utforskade vilken typ av innehåll den kinesiska appen Tiktok och dess algoritmer erbjuder för en deprimerad tonåring som känner sig överviktig. Karaktären Ella skapades med hjälp av artificiell intelligens och hennes konto användes av en dataexpert som samlade in algoritmisk data från Tiktok. Artikeln visar hur en 13-åring snabbt började erbjudas skadligt innehåll relaterat till bantning och psykiska problem på telefonskärmen. Den visuellt skickligt utformade artikeln publicerades på webben och behandlades i tv-nyheterna. Den fick olika målgrupper att undra vilket grepp algoritmer kan få om unga människor.

Yle: Koulukone
Arbetsgrupp: Hanna Terävä, Ulla Malminen, Henri Forss, Ilkka Kemppinen, Mårten Lampén

Yles Koulukone och den tillhörande nyheten berättade på ett konkret och berörande sätt

om finländska skolor. I artikeln beskrevs antalet elever i skolorna, elevernas språkliga bakgrund, medeltalet på betyget, samt uppgifter om befolkningen i olika bostadsområden. Yles Koulukone lyckades dela med sig av ny och överraskande information om skolor, och väckte en hel del diskussion om skolornas situation, segregation och inlärningsresultat samt betydelsen av nyhetsjournalistik. Maskinen och den tillhörande artikeln skapades som ett resultat av ett mångprofessionellt teams arbete.

Årets journalist

Heikki Heiskanen, Yle

Yles Moskvakorrespondent Heikki Heiskanen arbetar under exceptionella förhållanden i Putins Ryssland, där spelrummet för yttrandefrihet har blivit allt mindre. Betydelsen av att ha en journalist på plats har ökat ytterligare i en situation där många utländska journalister har tvingats lämna Ryssland. Heiskanen har en otroligt förmåga att göra observationer och berätta om dem på ett intressant sätt för olika målgrupper. Heiskanen har en nyckelroll när det gäller att hjälpa finländare förstå diskussioner och händelser i Ryssland och Kremls metoder och mål i till exempel hybridkrigföring.

Arja Paananen, Ilta-Sanomat

Arja Paananen är en skicklig visionär och Rysslandsjournalist, som i slutet av 2022 nekades tillträde till Ryssland. Detta har ändå inte hindrat Paananen från att fortsätta sin förtjänstfulla rapportering. Hon har skrivit ett stort antal nyheter och skarpa kommentarer om situationen i Ryssland och maktmaskineriet Kremls verksamhet. Till exempel undersökte hon vilken typ av propaganda Johan Backman sprider i Ryssland och avslöjade hur man i ryska Karelen förbereder en folkmordsrättegång mot Finland. Paananens analyser av Vladimir Putins tal är mycket lästa och uppskattade.

Vesa Sirén, Helsingin Sanomat

Vesa Siréns mångsidighet som journalist saknar motstycke. Som musik- och kulturjournalist är han en av de bästa i Finland, men han har också profilerat sig starkt genom sin egen röst som utrikesreporter, granskande journalist och intervjuare. År 2023 skrev han unika berättelser om effekterna av kriget i Ukraina och befolkningsutvecklingen i Nigeria, undersökte handeln med förfalskade konstverk, samt målade i sina intervjuer en ny bild av Mick Jagger, Sofi Oksanen och Aki Kaurismäki. Sirén växlar i sina artiklar mellan ämnen och genrer, men kvaliteten består.

Årets förnyare

Johannes Kantelinen och Petteri Ryynänen, MTV:s studioförnyelse och visuella uttryck

År 2023 förnyade MTV sina studior och det visuella uttrycket i sina nyhets-, aktualitets- och sportproduktioner. Förnyelsen i miljonklass omfattar tre olika studior: MTV Uutisets tv-studio, sportstudion och den digitala studion. Förnyelsen lyfte MTV:s visuella och innehållsmässiga nyhetsberättande till toppnivå i Europa. Förnyelsen har också ökat konsumtionen av kanalens nyhets-, aktualitets- och sportinnehåll. Förnyelsen och framför allt dess visuella uttryck har utformats av Johannes Kantelinen och Petteri Ryynänen.

Mari Paalosalo-Jussinmäki, eeva.fi

Eeva.fi, har på kort tid blivit ett uppskattat digitalt medium bland kvinnor. Eeva.fi står modigt på kvinnornas sida och tar upp nedtystade ämnen såsom hatretorik, kvinnohat och gynekologisk smärta som kvinnor upplever. Mari Paalosalo-Jussinmäki leder A-lehdets medier för kvinnor med passion och yrkesskicklighet och förnyar journalistiken. Som ledare är hon inte enbart en möjliggörare, utan visar genom sina egna handlingar hur man får saker att hända.

Heikki Manninen och Sami Rainisto, TM Tuuma

Tekniikan Maailmas AI-app TM Tuuma är ett nytt sätt att utnyttja medieinnehåll. Funktionsprincipen är enkel: publiken ställer frågor till TM Tuuma och appen svarar med innehåll som publicerats av TM som källmaterial. TM tuuma avslutar sina svar med länkar till artiklar som har använts som källa till svaret. Svaren är tillförlitliga och frågeställaren kan enkelt fördjupa sig i ämnet om hen vill. TM Tuuma, som utvecklats av Heikki Manninen och Sami Rainisto, är ett genombrott som också har möjlighet att utmana internationella konkurrenter.

Årets regionala artikel

Joonas Immonen, Maaseudun Tulevaisuus: MT granskar: Flera kommuner läcker sin sårbarhet till vem som helst genom sina beredskapsplaner

Joonas Immonens artikel avslöjade hur kommuner delar känslig information som rör deras beredskap i undantagslägen på webben, tillgängligt för alla. Detta blev tydligt när Immonen gick igenom de beredskapsplaner som tiotals kommuner publicerat på nätet. Kommuner läckte information om till exempel beredskapsplaner, ledningscentraler och skyddsrum. När artikeln publicerades blev Finlands kommunförbund och den ansvariga ministern förskräckta, och de flesta kommunerna plockade bort planerna från allmänhetens påseende.

Moa Mattfolk, Svenska Yle Österbotten: Artikeln om gynekologens osakliga bemötande i Jakobstad

Moa Mattfolk avslöjade hur en gynekolog i Jakobstadstrakten hade betett sig osakligt i flera år. De kvinnor hon intervjuade vittnade genomgående om brister då de skulle undersökas, feldiagnoser och till och med påtryckningar för att göra abort. Artikeln behandlade också hur kvinnor i området hade varnat varandra för att gå till gynekologens mottagning. Mattfolks grundliga och ihärdiga arbete lönade sig och fick myndigheterna att börja utreda saken.

Antti Pasanen och Silja Aitoaho, Kaleva: Artikeln om tvångsförflyttning av ukrainska flyktingar i Uleåborg

I slutet av november rapporterade Antti Pasanen och Silja Aitoaho om att Migrationsverket Migri förde bort ett hundratal personer som flytt kriget i Ukraina från Heikinharju förläggning i Uleåborg till Kemijärvi och Brahestad. Ukrainarna, varav en del hade bott i Uleåborg i ett och ett halvt år, fick information om flytten mindre än ett dygn innan den ägde rum. Händelsen orsakade stor uppståndelse i hela landet, och lokala politiker och Inrikesministeriet ingrep. Till slut bedömdes förflyttningarna som inhumana och avbröts.